Allt du behöver veta om katter

Kattens tunga är täckt av fem olika typer av skarpa utskott som kallas papiller - filiform, fungiform, foliate, vallate och koniska papiller. Det är dessa som gör tungan skrovlig mot huden.

Papillerna fungerar som naturliga kammmar som hjälper katten att göra sin dagliga hygien. De gör det möjligt för katter att effektivt rensa sin päls från smuts, löst hår och parasiter.

Tungan har också en viktig roll i smak och doft. Katter har ett vomeronasal organ som gör att de kan “smaka” dofter med tungan. Tungans muskler - longitudinella, transversella och vertikala - hjälper till med rörelserna som behövs för både grooming och doftanalys.

Katter domesticerades för 9 000-10 000 år sedan i Främre Orienten. En DNA-studie från 2007 visar att alla världens tamkatter härstammar från en grupp afrikanska vildkatter (falbkatter) som levde i detta område.

Den äldsta kända kattgraven hittades på Cypern 2004 och kan vara 9 500 år gammal - äldre än den neolitiska kulturen i Egypten. Detta visar att katter domesticerades tidigare än vad man tidigare trott.

Domesticeringen hänger ihop med jordbrukets utveckling. När människor började lagra spannmål lockades katter av råttorna och mössen i förråden. Människorna insåg snabbt värdet av att ha katter som höll efter dessa skadedjur, och så började vårt tusenåriga samarbete.

Människor kan få allergiska reaktioner mot ämnen i kattens saliv, urin och talgkörtlar. Detta begränsar tyvärr kattens användning som terapidjur för vissa personer, trots att katter kan vara mycket hjälpsamma vid psykisk ohälsa.

Allergierna orsakas inte av kattens päls i sig, utan av proteiner som katten producerar och som sprids via päls, hud och kroppsvätskorna. Dessa allergener kan hänga kvar i miljön länge efter att katten lämnat rummet.

För personer med lindrigare allergier finns strategier som regelbunden damning, luftrenare och att begränsa kattens tillgång till sovrummet. Vissa katter producerar också mindre allergener än andra, men ingen katt är helt allergenifri trots påståenden om “hypoallergena” raser.

Det där gnisslandet kallas “chattering” och är ett typiskt jaktbeteende. När katter ser potentiellt byte - som fåglar utanför - gör de snabba, vibrerande rörelser med munnen samtidigt som de stirrar intensivt.

Detta beteende kan bero på adrenalinkick eller förväntan inför jakten. Även om din katt sitter trygg inomhus aktiveras fortfarande dess jaktinstinkter när den ser rörliga mål utanför.

Det är helt normalt och visar att din katt har starka, friska jaktinstinkter. Många kattägare känner igen detta ljud och beteende - det är kattens sätt att “träna” på jakt även när den inte kan komma åt bytet.

Introducerade katter utgör ett stort ekologiskt hot, särskilt på öar där de lokala djurarterna inte är anpassade för att hantera denna typ av rovdjur. Katter är mycket effektiva jägare som kan decimera lokala populationer.

Markhäckande fåglar är särskilt sårbara eftersom de inte har utvecklat försvar mot katter. På många öar har unika fågelarter utrotats eller blivit allvarligt hotade på grund av katter som förvildats.

Problemet är särskilt allvarligt eftersom katter kan överleva och föröka sig i vilda miljöer medan de fortsätter jaga lokala djur. Detta har lett till att många länder har strikta regler för katter på öar och i känsliga ekosystem för att skydda den lokala faunan.