Katten, vetenskapligt känd som Felis catus eller tamkatt, är ett av världens mest populära sällskapsdjur. Detta relativt lilla, smygjagande rovdjur tillhör familjen kattdjur och har funnits vid människans sida i tusentals år. Från sina ursprung som nyttodjur har katten utvecklats till en omtyckt familjemedlem i hem över hela världen.

Kattens ursprung och historia

Den äldsta domesticeringen

Länge ansågs det att egyptierna var den första kulturen som domesticerade katten, då katten hölls som ett heligt djur i det antika Egypten. Denna uppfattning förändrades dock när arkeologer år 2004 gjorde en märklig upptäckt på Cypern - de fann en kattgrav som kan vara hela 9 500 år gammal. Detta är äldre än den neolitiska kultur som uppstod i Egypten för 8 000 år sedan, vilket visar att kattens domesticering började tidigare än vad man tidigare trott.

DNA-forskning avslöjar sanningen

En banbrytande DNA-studie utförd 2007 av National Cancer Institute gav oss en klarare bild av kattens ursprung. Forskningen visade att alla världens tamkatter härstammar från en grupp afrikanska vildkatter, närmare bestämt falbkatter (Felis silvestris lybica), som levde i Främre Orienten för mellan 9 000 och 10 000 år sedan.

Tidpunkten för domesticeringen är ingen slump. Det var just vid denna tid som jordbruket utvecklades i Mellanöstern. Katten anses ha blivit domesticerad eftersom den lockades av råttorna och mössen som fanns i människornas spannmålsförråd. Samtidigt insåg människorna att de behövde hjälp att kontrollera dessa skadedjur. Från denna början spred sig tamkatten snabbt över Bördiga halvmånen, inklusive områden som Cypern och Egypten.

Falbkatten - kattens närmaste anfader

Tamkattens närmaste anfader, falbkatten, finns fortfarande i vild form idag i länder som Israel och Egypten. Denna nordafrikanska underart av vildkatten är relativt lätt att tämja, vilket förklarar varför domesticeringen lyckades så väl. Dock skiljer sig falbkatten från tamkatten i sitt sociala beteende - den är mer intolerant mot andra katter och driver nästan alltid bort vuxna ungar och syskon.

Intressant nog har falbkatten korsats med tamkatten åtminstone vid fem tillfällen efter den första förgreningen. Andra underarter av vildkatt, som den europeiska vildkatten (F. s. silvestris) och den skotska vildkatten (F. s. grampia), är däremot mycket svåra att tämja.

Skillnader mellan tamkatt och vildkatt

Tamkatten har utvecklats från sin vilda anfader på flera betydande sätt. Den skiljer sig från vildkatten i temperament, päls, tasstorlek och tandplaceringar. En viktig skillnad är att tamkatten är mindre resistent mot vissa blodcancersjukdomar som sprids via virus.

Trots dessa skillnader är tamkatten fortfarande tillräckligt närbesläktad med vissa asiatiska arter av vilda kattdjur för att kunna producera åtminstone delvis fertil avkomma vid korsning. Sådana korsningar sker dock inte naturligt, men vissa kattraser som bengalkatt har avlats fram på detta sätt. Det är viktigt att notera att tamkatter som föds i vilt tillstånd eller som förvildats ofta felaktigt kallas för “vildkatter”, vilket skapar begreppsförvirring.

Kattens roll i samhället

Traditionella användningsområden

Historiskt sett har katten haft många viktiga roller. På landet och i stadsmiljöer har katter använts som nyttodjur för att hålla efter skadedjur. Till havs har skeppskatter sedan gammalt skyddat mot gnagarangrepp på tåg och i proviantförråd. Dessa traditionella roller visar hur värdefull katten varit för människan genom historien.

Modern kattägare

Idag är kattens roll främst som sällskapsdjur. Katter kan vara mycket underhållande för många människor med sin tillgivenhet och unika personlighet. De används även i terapeutiskt syfte vid psykisk ohälsa, där deras lugnande närvaro kan ha positiva effekter på människors välbefinnande.

Begränsningar och utmaningar

Dock begränsas kattens användning av att vissa människor får allergireaktioner mot ämnen i kattens saliv, urin eller talgkörtlar. På många platser runt om i världen, speciellt på öar, utgör introducerade katter ett stort hot mot andra djur, exempelvis markhäckande fåglar.

Vetenskaplig klassificering

Tamkatten beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Carl von Linné som Felis catus i den tionde upplagan av hans Systema Naturae. Sedan dess har det funnits en viss taxonomisk förvirring kring kattens klassificering.

Vissa samtida studier har visat att tamkatten kan utgöra samma art som vildkatten, som traditionellt klassificeras som Felis silvestris. Detta har lett till att tamkatten ibland behandlas som underart till vildkatten och då benämns som F. s. catus. År 2003 beslöt International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) att vildkattens vetenskapliga namn är F. silvestris.

Kommunikation

Det vanligaste sättet för katten att kommunicera är genom vokalisation - att jama. Detta är en av de mest karakteristiska ljuden som katter gör och används för att kommunicera både med människor och andra katter.

Katten fortsätter att fascinera oss med sin kombination av självständighet och tillgivenhet, och dess rika historia visar hur djupt sammanflätad den är med människans civilisation.